torsdag

Culture Club tipsar: Bragden



CC har svårt att slita sig från dokumentärerna och nu senast sågs Bragden, om Sveriges väg till VM i pingis 1989 när de äntligen "bröt genomden kinesiska pingismuren". I filmmaterial från 70 och 80-talet får vi får följa Appelgren, Persson och Waldners hårda träning för att lyckas matcha kineserna. De unikt väldokumenterade tillbakablickarna varvas med klipp från idag där vi får följa trion när de lagar mat, bowlar och pratar minnen. Jag har inte samma förkärlek för sportdokumentärer som Fanny, men kom ändå på mig själv med att tycka att de sedan länge spelade matcherna var riktigt spännande.


Den knappt timmeslånga dokumentären går i skrivande stund att se på SVT Play i 41 dagar.

söndag

Palme - människan bakom ikonen



Det verkar vara de svenska dokumentärernas höst. Härom veckan såg vi fantastiska Searching for Sugar man och nu var det dags för Palme - en dokumentär om fd statsminister Olof Palme. Ett slitet ämne kan tyckas, men filmen är full av tidigare aldrig visat matrial från bland annat familjen Palmes privata arkiv. Fokus ligger inte på mordet på Palme, utan hur han kom att bli Sveriges kanske största politiska ikon under 1900-talet. Från uppväxten på Östermalm och de tuffa internatåren i Sigtuna till att bli handplockad av statsminstister Tage Erlander in i det Socialdemokratiska partiet och slutligen hans kontroversiella år som partiledare som kantades av både med- och motgångar. Palmes karriär vävs snyggt samman med viktiga nationella såväl som internationella händelser under 60-, 70- och 80-talet.

Regissörerna Maud Nycander och Kristina Lindström har lyckats skapa en spänning i filmen där man hela tiden vill veta vad som kommer hända sen, trots att detta är en dokumentär och vi redan har facit i hand. Det är ett gediget filmhantverk där alla bitar faller perfekt på plats; musiken av Benny Andersson sätter stämningen och urvalet av arkivmaterial är väl avvägt och snyggt klippt. Dessutom lyckas Nycander och Lindström med konststycket att nyanserat porträttera ikonen Palme och göra honom till människa. 
För de som tänkt vänta med att se dokumentären tills den kommer på SVT, tänk om! Detta är en film som passar och förtjänar det större formatet.
Palme
Sverige, 2012, Dokumentär
Regi: Maud Nycander och Kristina Lindström
Manus: Maud Nycander och Kristina Lindström
Medverkande: Lisbet Palme, Joakim Palme, Mona Sahlin, Pierre Schori m fl.
Fanny Söderström Aupeix

Säsong 3 av Downton Abbey



















Idag har säsong 3 av Downton Abbey premiär i Storbritannien!Hurra, hurra för denna fantastiska och extremt populära kostymdrama om tjänstefolket och herrefolket på herrgården Downton Abbey. Vid avslutningen av säsong 2 hade första världskriget just tagit slut och det verkade som att Matthew och Mary äntligen slagit sina påsar ihop!

I Sverige har serien säsongspremiär på SVT den 3 november.

tisdag

Searching for Sugerman - Alla älskar en underdog

Jag vet inte vad som krävs för att slå igenom som musiker. Du kan ha talangen, texterna, producenterna och mystiken men ändå inte lyckas. Just misslyckande trots goda förutsättningar är premissen för det som måste vara årets upprättelse, Searching for Sugarman.

Mellan åren 70-71 släppte Sixto Rodriguez två (bra) skivor och spelade överallt och ingenstans. Trots det uteblev framgångarna och Rodriguez glömdes bort. På något vis letade sig hans skivor till det hårt censurerade Sydafrika. Där blev han symbol för kampen mot den förtryckande staten och blev lika stor som de samtida superstjärnorna Dylan och Simon & Garfunkel och Elvis. Ryktet sprids om att han tagit livet av sig under en spelning och här börjar sökandet efter svar på vem den mystiska stjärnan egentligen var och hur han dog.

Det är en otrolig historia som svenske Malik Bendjelloul målar upp och det är med ett varmt hjärta jag lämnar bion. Faktum är att alla i den fullsatta salongen satt kvar under hela eftertexterna. Det här är ingen direkt-till-tv-dokumentär, utan en filmklassiker i samma liga som Werner Herzhogs Grizzly Man och James Marshs Man on Wire (även den producerad av Simon Chinn).

Musiken skulle utan tvekan överlevt de 40 åren som gått och idag räknats till klassikerna, om han bara blivit känd. Istället reduceras Rodriguez låtskatt till en musikhistorisk avvikelse. Det är inte konstigt att glömda gamla låtar förblir gamla och glömda, men det är sorgligt. Trots det lyckas filmen skapa någonting som för de flesta aldrig funnits – en musiker vid namn Rodriguez.


Klippet är från en spelning på Letterman i augusti. Den nu 70-åriga Rodriguez spelade även på Way Out West i år. Var det någon som såg honom spela?

Searching for Sugarman
Sverige och Storbritannien, 2012, Dokumentär
Regi: Malik Bendjelloul

Elias Söderström Aupeix


torsdag

Culture Club listar: 5 favoritskådespelare

















1. Viggo Mortensen - 53-årig amerikan med rötter i Danmark och uppvuxen i Sydamerika. Signum: Hans försiktiga och blyga sätt, och galna skratt. Vi gillar honom för hans kräsna val av roller och o-hollywoodistiska personlighet. Mortensen slog igenom hos den stora massan som Aragon i Sagan om ringen - triologin, men har både innan och efter mest gjort smalare film. Favoritfilmerna är Vägen, Indian Runner och Eastern Promises. Antal Oscar: 0, men 1 nominering (Eastern Promises, 2008).

















2. John Turturro - 55-årig amerikan. Signum: Neurotiska karaktärer. En av bröderna Coens flitigast anlitade skådisar som alltid sticker ut, men som sällan får varken cred eller huvudroller. Favoritfilmerna är Millers Crossing, O brother where art thou? och Barton Fink. Antal Oscar: 0.    

















3. Michael Fassbender - 35-årig tysk/irländare. Signum: Se Viggo Mortensens. Förra året kunde man knappt se en film utan att Fassbender medverkade och vi gillade vad vi såg. Detta är en karaktärskådis för framtiden! Favoritfilmerna är Jane Eyre, Shame och Hunger. Antal Oscar: 0.

4. Sean Penn - 52-årig amerikan. Signum: rovdjursögonen och örn-näsan. Verkar halvdekig och odräglig privat, men det är få som har sådan bredd och utstrålning i sitt skådespeleri som Penn! Mannen har även grym potential som regissör med mästerliga Into the Wild och Indian Runner på sin regissörs- CV. Favoritfilmerna är Mystic River, Attentatet mot Richard Nixon och Milk. Antal Oscar: 2 (Mystic River, 2003 och Milk, 2008) och ytterligare 3 nomineringar.
 
















5. Daniel Day-Lewis - 55-årig irländare/britt. Signum: Ansiktsbehåring. Precis som Mortensen är Day-Lewis tillbakadragen, men lever istället upp i sina färgstarka rolltolkningar. Under en femårig paus från skådespelaryrket bodde han i Italien där han gick som skomakarlärling. Favoritfilmerna är Min vänstra fot, Gangs of New York och There Will Be Blood. Antal Oscar: 2 (Min vänstra fot, 1986 och There Will Be Blood, 2007) och ytterligare två nomineringar.

Kolla även in våra 5 favoritskådespelerskor!

söndag

Culture Club tipsar: Mannen från Jupiter


Det hör inte till ovanligheten att SVT visar intressanta dokumentärer. Nyligen gick Mannen från Jupiter ännu en svensk dokumentär om en udda karaktär, i likhet med Hästmannen. Uppbyggnaden är enkel men människoödet fascinerar. Du har 18 dagar på dig att se dokumentären på SVT Play.

lördag

Take this waltz - lättsam ångest för stunden



Michelle Williams spelar den rastlösa och lite dysfunktionella Margot som är gift med Lou (Seth Rogan), men som kärar ner sig i grannen Daniel (Luke Kirby). En film full av både komiska och tankeväckande pärlor, igenkännelsefaktorn är emellan åt hög och det tycks ständigt finnas en touche av ångest närvarande.

Jag kan inte riktigt bestämma mig om jag gillar eller ogillar filmens balansgång mellan svärta och lättsamhet. Jag gillar idéen och delvis utförandet men det håller inte riktigt ihop hela vägen. Kanske är det för att Michelle Williams (Brokeback Mountain, Mamut m fl) är den enda av skådespelarna som verkligen behärskar att gestalta båda delarna i en och samma roll. Seth Rogan (Supersugen, På smällen m fl) är en ganska usel skådis när det kommer till dramatiken, även om det till viss del passar i hans roll som mannen som har svårt att tala utan att skoja till det. Sarah Silvermans (The Sarah Silverman Program) karaktär som svägerska och bästa vän blir bara en tragikomisk karykatyr utan djup. Sedan gör regissören Sarah Polley det klassiska misstaget att inte våga utföra sin idé hela vägen fram utan plattar till det med slitna och onödiga scener i slutet av filmen. Tråkigt, för egentligen gillar jag filmen, och det är bland de bästa romantiska dramakomedier jag sett på länge!   

Take this Waltz
Drama/Komedi, 2011, Kanada
Regi: Sarah Polley
Medverkande: Michelle Williams, Seth Rogen, Luke Kirby, Sarah Silverman m fl.
Biopremiär i Sverige: 13 juli, 2012


Fanny Söderström Aupeix
           

torsdag

Tips: Searching for Sugar Man

 
Talk show- världen David Letterman hyllade nyligen svenska Malik Bendjellouls dokumentärfilm Searching for Sugar Man i sitt program och nu talas det om Oscarsnominering för filmen som handlar om en sydafrikansk musikhjälte från 60-talet som försvann spårlöst. Detta är 35-åriga Bendjellouls regidebut som annars är mest känd som Philip i tv-serien Ebba och Didrick.

Biopremiär i Stockholm 24 augusti!     

Sommarpärlor

Hösten börjar krypa sig inpå och med det väcks Culture Club ur sommarens kulturdvala. Som vanligt är det framförallt flera spännande filmpremiärer som lockar mest, men vi peppar även en och annan konsert, teaterpjäs och tv-program!

Men vi börjar med att avrunda sommaren med några kulturella höjdpunkter:

1. Game of Thrones - efter mycket om och men gav vi till slut denna mytologiska serie en chans. En blandning av Sagan om ringen och mjukporr, men vi kan inte låta bli att gilla den! Säsong 3 har premiär i USA under våren 2013.

2. Patti Smith på Stockholm Music & Arts - den nystartade festivalen på Skeppsholmen var på tok för dyr och konstdelen misslyckad, men det var mäktigt att se punk- och feministikonen Patti live!

3. Soran Ismail i Sommar i P1 - tänkvärt och spot on när komikern Soran var allvarlig och pratade om att växa upp som invandrare i Sverige.


Fanny Söderström Aupeix        



     

måndag

Culture Club listar: Minnesvärda barnskådespelare

Barnskådespelare brukar vara synonymt med droger, släktfejder och karriärer som förstörs av finnar och målbrottsröst. Några har dock lyckats ta sig genom skärselden och kommit ut på andra sidan som både duktiga och framgångsrika skådespelare.

 
Christian Bale, 38 år, Wales

I unga år: Solens Rike och Mio min Mio (13 år), Skattkammarön (16 år).
Som vuxen: The Fighter, Batman Begins, American Psycho, The Machinist m fl. 
Kirsten Dunst, 29 år, USA

I unga år: Unga Kvinnor och En vampyrs bekännelse (12 år), Jumanji (13 år), Säsong 3 av Cityakuten (14 år), Virgin Suicides (17 år) m fl.
Som vuxen: Spiderman 1-3, Melancholia, Marie Antoinette m fl. 
Elijah Wood, 31 år, USA

I unga år: Evigt ung och Radio Flyer (11 år), Snacka om rackartyg (13 år),  The Ice Storm (16 år).
Som vuxen: Sagan om Ringen-trilogin, Eternal sunshine of a spottles mind m fl.






.. och några som aldrig riktigt lyckades efter puberteten:











Maculin Culkin, 32 år
Ensam Hemma, Richy Rich m fl.
Bäst betalda filmbarnskådis genom tiderna.













Haley Joel Osment, 24 år
Forrest Gump, Sjätte Sinnet m fl.
Oscarsnominerad som 11-åring!



 
 

Mad Men är tillbaka!

Det två år långa uppehållet är över och i natt var det premiär i USA för den femte säsongen av Mad Men!

Vi orkar inte vänta till Sverigepremiären den 1 april på kanal 9, utan kommer se det två timmar långa premiäravsnittet redan ikväll. Förväntningarna är på topp eftersom Mad Men är en av få serier som faktist blir bättre och bättre för varje säsong!

Hej Don! Vi har saknat dig.

tisdag

På TV: Any Human Heart



Ikväll såg jag Any Human Heart på SVT och blev glatt överraskad. I serien får vi i 6 avsnitt följa Logan Mountstuart (som gammal spelad av Jim Broadbent) genom decennier av kärlek, äventyr och sorg. Nu såg jag det femte avsnittet av sex, utan att ha sett de fyra tidigare. Jag kan därför inte uttala mig om hela serien men allt talar för att övriga avsnitt är minst lika välspelad och trevlig att se på. De gör också helt rätt i att inte bli överestetiska så att det slår över till kitsch eller estetik för sakens skull, som i Tinker, Tailor, Soldier, Spy. Mer sånt här i rutan tack!

För de allra flesta är nog Jim Broadbent mest känd som Bridget Jones pappa eller en av lärarna i Harry Potter-filmerna. Han har även gjort andra minnesvärda roller; som ägaren till Moulin Rouge, klubbägare i förbisedda Little Voice och som plastikkirurg i Brazil. Oftast blir jag lite gladare varje gång han gästar rutan. En  mysig farbror, helt enkelt!

lördag

Den tiden på året - Oscarsgalan 2012

Ena halvan av Culture Club åker till Kenya och missar en av årets viktigaste traditioner i detta hushåll - uppesittarkväll med Oscarsgalan! Just detta år gör det dock mindre - filmutbudet känns ganska svagt och programledarskapet dammigt (90-tals-ikonen Billy Crystal som hållt i galan 8 gånger tidigare). Förra året såg vi alla nominerade filmer i de stora kategorierna, men så var det också ett starkt filmår med filmer som t ex vinnaren The King´s Speech, Black Swan och 127 timmar. I år får vi se om vi ens orkar ta oss igenom alla de tio filmer som är nominerade i "Bästa film! 

Nominerade till Bästa film:

War horse - Spielbergs film om en häst och ung man. Trailern är cheesy så det förslår!
The Artist - Kritikerfavoriten är en stumfilm som ska kollas in snarast!
Moneyball - Brad Pitt är baseballmanager. Knappt nöje för stunden!
The Descendants - Småmysigt, småsorligt, småroligt. Varken mer eller mindre.
Midnatt i Paris - Vi är inga Woody Allen-fan så det blir ett nej på den.
Niceville - Livet i det segregerade södern på 50-talet. Bra, men inte mästerligt!
Hugo - Scorsseses barnfilm skulle vi nog älskat som 10-åringar. Står på se-listan!
Extremt högt och otroligt nära - Om en pojke vars pappa dör i 9/11. Stjärnspäckat och har fått hyfsad kritik.   

måndag

The Descendants - Hawaii revisited

Slank in på en av årets mest Oscarsnomierade filmer - The Descendants. George Clooney lockade såväl som det faktum att en annan stor roll i filmens innehas av den nyligen besökta ögruppen Hawaii! En av filmens stora behållningar var att försöka lokalisera så många av inspelningsplatserna som möjligt.

Matt King (Clooney) är en framgångsrik affärsman vars släkt äger ett stort landområde på Hawaii. Hemmavid är han dock mer frånvaranade, och har en ansträngd relation till såväl sina två döttrar som till sin hustru. När hustrun hamnar i koma efter en båtolycka tvingas han för första gången på egen hand ta ansvar för döttrarna - den udda 11-åringen Scottie och den struliga och arga tonåringn Alex. Snart uppdagas det att Matts hustru levt ett dubbelliv och tillsammans med döttrarna beger sig Matt ut på en resa mellan Hawaiis öar för att söka upp älskaren och ge honom en chans att säga farväl.

På klassiskt film-manér blir deras fysiska resa genom det vackra Hawaii även en känslomässig sådan för Matt och döttrarna då de sakta närmare sig varandra, får bearbeta det som hänt och förbereda sig på att ta avsked av hustrun/modern. Dynamiken mellan Clooney och tjejerna som spelar hans döttrar är fin, och det ryktas om att Clooney kommer kamma hem sin andra Oscar för rollprestationen (han har inte gråtit sådana krokodiltårar sedan Carols överdos i pilot-avsnittet av Cityakuten - 94!).

Detta är en film som berättar en tragisk historia, men med humoristiska inslag. Det tycks som om regissören Alexander Payne har låtit sig inspirerats av "indie"-dramakomedier som t ex Little Miss Sunshine och Juno, men ibland blandas det in scener med en mer "korkad" typ av humor som t ex Baksmällan-filmerna. Det gör att jag har svårt att sedan slå över och verkligen beröras av de dramatiska och sorgliga scenerna. Eller så var kanske mitt hjärta osedvanligt känslokallt härom dagen, för trots ljudet av sexhundra snörvlande medbiobesökare, grät jag inte i slutet!

Trivia: Regissören Alexander Payne är kanske mest känd för filmen Sideway tillika George Clooneys favoritfilm. Clooney bad redan på manusstadiet om att få spela en av rollerna i filmen, men ansågs vara för känd och för snygg och rollen gick istället till mer okända Thomas Hayden Church. 

söndag

Shame - Fassebender får ligga



Michael Fassbender är en flitig myra. Shame är den tredje biofilmen vi sett honom i under det senaste månaderna. Denna tysklandsfödda 34-åring som vuxit upp på Irland har i år fått mycket uppmärksamhet för sina roller som Mr Rochester i Jane Eyre, Carl Jung i A Dangerous Method och nu senast som sexmissbrukaren Brandon i Steve McQueens (nej, inte 60-talssnyggingen!) snackis Shame. Det var i Hunger, en annan McQueen-rulle, som Fassbender först slog igenom som utmärglad IRA-fånge. Precis då som nu tycks McQueen föredra att filma Fassbender naken. Snoppchock redan de första fem minuterna utlovas! Men så är också Shame en film om sexmissbruk.

Brandon är en snygg och framgångsrik man i New York som under den polerade ytan lever ett destruktivt liv fullt av engångsligg, prostituerade och porr i massor. När hans syster Sissy (Carey Mulligan) kommer på oväntat besök inser vi snart att de delar en mörk historia.

Ibland är gränsen mellan spelfilm och porrfilm mycket tunn, men McQueen lyckas ändå motivera de explicita sexscenerna för att skapa en trovärdiga historia om ett tvångsbeteende som tycks omöjligt att stoppa. Dynamiken mellan Fassbender och Mulligan är klockren, och konstigt vore annars. Mulligan har vi gillat sedan An Education, och vart fans sedan förra årets bästa film, Never Let Me Go. Fassbender påminner både i utseende och i sitt skådespeleri om Culture Club-favoriten Viggo Mortensen. Att tippa Oscarsnominering för Fassbender lär inte generera några stora pengar!

Gå och se Shame, men kanske inte med din mamma!     

Filmer att se fram emot 2012, del 1

Det är inget snack om saken, 2012 ser ut att bli ett mycket starkt filmår, särskilt om man ställer det bredvid det rätt svaga 2011. Vissa av filmerna nedan hade premiär i USA redan under 2011, medan andra fortfarande är under produktion. Nedan kommer några av de filmer vi ser fram emot under året:



The Artist
Om stumfilmsstjärnas svårigheter när ljudfilmen tar över i slutet av 20-talet. Denna franska stumfilm om det tidiga Hollywood gjorde succé i cannes och lovordas av amerikanska recensenter. Trailern lovar gott!



Cosmopolis
Om den unge miljardären (Robert Pattinson) som under en dag förlorar hela sin förmögenhet. Vi ser alltid fram emot Cronenbergs filmer, men valet av Pattinson i huvudrollen känns bara fel. Lyckligtvis har han Paul Giamatti, Juliette Binoche och Samantha Morton att luta sig mot.


Dark Shadows

Tim Burton sitter i registolen när Johnny Depp spelar engelsk 1700-talsvampyr som vaknar upp 1972 i USA. Helena Bonham Carter spelar psykiatrikern som  ska reda ut hans och ättlignarnas mörka hemligheter. Alla burtons projekt är spännande och förhoppningsvis blir det hans revanch efter besvikelsen Alice i underlandet.



Django Unchained
Tarantino gör film om den tidigare slaven Django (Jamie Foxx) som med en tysk prisjägares hjälp (Christoph Waltz) blir lönnmördare, vars enda mål är att befria sin fru Broomhilda från den onda plantageägaren Calvin Candie (Leonardo DiCaprio). Galet och förmodligen både våldsamt och rolig, precis som vanligt. Biroller med Samuel L. Jackson, Kurt Russel och Sacha Baron Cohen.




The Grandmasters
Oväntat var ordet! Wong Kar-wai (In the Mood for Love, Chinking Express, Lyckliga Tillsammans) gör kung-fu film om mannen som lärde Bruce Lee att slåss. Trailern ser (tyvärr) ut att vara hämtad från Matrix Reloaded, vilket kanske inte är så konstigt då koreografen varit delaktig i den och många andra sparka-slå-filmer. Huvudrollen innehas av Tony Leung, som vi sett såväl i In the Mood for Love som svärdeposet Hero.

fredag

Ny Bridget Jones-film!






















Enligt IMDB är det efter mycket snack slutligen bestämt att de brittiska succékomedierna Bridget Jones Dagbok och På spaning med Bridget Jones kommer följas upp med en tredje film med titeln Bridget Jones´s Baby och kommer handla om Bridgets liv som blivande 40-åring. Renée Zellweger får återigen fetta till sig, Colin Firth kommer spela den torra, men helylle Mark Darcy, och Hugh Grant är som vanligt bad guyen. Premiär är beräknad till 2013. Heja, heja!

lördag

Om CC fick välja: Så mycket bättre 2012

Så var 2011 års version av "Så mycket bättre" till ända. Det är fortfarande det bästa underhållningsprogrammet på svensk tv, men nådde inte riktigt förra årets höjder. Om Culture Club fick välja skulle 2012 års uppsättning bestå av:

Joakim Thåström från bl a Ebba Grön och Imperiet.
Svenska punkens gudfader har oändligt med hits som skulle göra sig bra som covers!

Robyn
Det vore häftigt att få dit Sveriges största kvinnliga artist, men vi förstår om hon är upptagen. 
 
Joakim Berg från bl a Kent.
Med lite synt, lite pop, lite rock och med en mörkt skimmer kommer han göra grymma covers, och Kent-covers har visat sig funka bra tidigare.
  
Björn Skifs
Årets "Berghagen": Svenskt och snällt. Så mycket bättre behöver lite folklighet och en trygg punkt!

Ulf Lundell
Kommer säkert glänsa på scen, men vid matbordet är det mer tveksamt.

Annika Norlin från Hello Saferide och Säkert!.
Sällskapets doldis som kommer göra årets "September" och får ett folkligt genombrott.

Marie Fredriksson från bl a Roxette.
Alla saknar vi väl 80-talet, och Fredriksson känns som det trevligare valet i Roxett-duon.


Bubblare:
Magnus Uggla, Lars Winnerbäck, Håkan Hellström, Magnus Carlsson (från bl a Weeping Willows), Orup, Benny Andersson (Abba, Hep Stars osv)

tisdag

Culture Club listar: Filmåret 2011










Never let me go, Drama, UK, Regi: Mark Romanek

Romantisk dystopi baserad på en best seller- roman med samma namn. Årets gråtfest är både vacker och tankeväckande, och har samlat Storbritanniens mest lovande skådespelare!

The Kings Speech, Drama, UK, Regi: Tom Hooper 

Oscarsvinnare där Colin Firth är förträfflig som stammande kung Albert. Såväl en historielektion som en inblick i en stammandes verklighet.     

127 timmar, Drama, USA, Regi: Danny Boyle

Den verkliga berättelsen som en äventyrare som tvingas såga av sin egen arm. En av årets stora snackisar med åskådare som kräktes och svimmade til höger och vänster, och det är en film som verkligen kryper in under skinnet.

Tree of life, Drama, USA, Regi: Terrance Malick

Överlever du de första trettio minuternas pretto-porr med rymdexplosioner och dinosaurier är det en gripande historia om syskonskap och om att växa upp.   

Tinker Tailor Soldier Spy, Drama/Thriller, UK, Regi: Tomas Alfredsson

Så snyggt, så genomtänkt, så bra skådespeleri. Den komplexa historian kräver nog minst en omtittning för att filmens mästerlighet ska nå enda fram.

Black Swan, Drama, USA, Regi: Darren Aronofsky

Otäckt och vackert om ballet, prestationsångest, och att pressa sig själv till galenskap.

Niceville, Drama, USA, Regi: Tate Taylor

Baseras på en succéroman med samma namn och handlar om svarta hembiträdens liv i den amerikanska södern under 60-talet. Lite för mycket stråkar mot slutet, men gripande och snyggt.

Drive, Action/Thriller, USA, Regi: Nicolas Winding Refn

Konstrasten mellan den lågmälda dialogen, det långsamma tempot och den rena splatter-actionen känns som en lyckad korsning mellan Cronenberg och en 80-talsmusikvideo.  

The girl with the dragon tattoo, Thriller, USA, Regi: David Fincher

Amerikanerna gör det bättre på alla plan. Snyggt, välcastat och härligt Fincher-mörkt.

Bridesmaids, Komedi, USA, Regi: Paul Feig

Årets komedi med stora delar av den kvinnliga amerikanska humoreliten samlade till bröllop.