onsdag

Igelkotten - franskt feel good

Paloma har bestämt sig för att livet av sig på sin 12-årsdag. Hon bor med sin rika familj, som hon föraktar, i en lägenhet på en fashionabel adress mitt i Paris. Vart hon än går har hon med sig sin videokamera för att dokumentera sina sista veckor i livet. Extra noga följer hon den nyinflyttade japanska herren en trappa upp och husets buttra vaktmästarinna som Paloma tycker är just som en igelkott, taggig på utsidan men elegant och fascinerande på insidan.

Igelkotten är en filmatisering av succéromanen Igelkottens elegans av Muriel Barbery från 2009. Det är en liten och småcharmig feel good- film på typiskt franskt vis, men saknar den där extra glansen för att sticka ut över mängden. Lätt fånget, men också lätt förgånget!

Igelkotten (Le hérisson), 2010
Feel good/Drama, Frankrike
Regi: Mona Achache
Med: Togo Igawa, Anne Brochet m fl


      

tisdag

Oscarsgalan 2011



- Nomineringarna släpps den 25 januari.

- Oscarsgalan äger rum den 27 februari.

- Skådespelarna James Franco och Anne Hathaway leder galan.

- Direktsänds i Kanal 5 och 9 med Filip och Fredrik som kommentatorer.

Pepp pepp.

onsdag

Kulturella julklappstips

_______________________________________________________________________



måndag

Culture Club listar: Bruce Springsteen


Nebraska, 1982  

2. The Ghost of Tom Joad
The Ghost of Tom Joad, 1995 

3. The River
The River, 1980

4. Atlantic City 
Nebraska, 1982

5. Nebraska
Nebraska, 1982  

6. The Wrestler
Working on a dream, 2009
  
7. Hungry Heart
The River, 1980 

The Ghost of Tom Joad, 1995

9. Streets of Philadelphia 
Philadelphia Soundtrack, 1993
 
10. Thunder Road
Born to Run, 1975

Fakta om Bruce: Född 1949 i New Jersey. Debuterade 1973 med albumet Greetings from Asbury Park, NJ. Mest sålda albumet är Born in the U.S.A från 1984.

Trivia: Sean Penns regidebut The Indian Runner baseras helt på Highway Patrolman.   

Fanny Söderström

Dustin Hoffman och Robert De Niro hos Letterman

Vi har saknat David Letterman! Vad passar inte då bättre än ett riktigt bra avsnitt med två skådespelargiganter, Dustin Hoffman och Robert De Niro. Den sistnämnde i ett av få offentliga framträdanden, varför framgår tydligt i klippet!


lördag

Colin Firth som stammande kung

Efter prisregnet för sin roll som självmordsbenägen, homosexuell 50-talsman, i Tom Fords visuella dröm En enda man, spelar nu Colin Firth den stammande kung George VI av Storbritannien i filmen The Kings Speech. De flesta av Colin Firths filmer brukar förr eller senare betas av någon regning eller snorig gräsänklingsdag. Säkerligen även denna! För är man Mr Darcy så är man Mr Darcy och kommer alltid att vara Mr Darcy...

      
The Kings Speech har premiär i Sverige 2011-02-04.

onsdag

Culture Club listar: Bäst i etern

Snön gör det omöjligt att cykla, men vad gör det när det finns poddradio! Den nya flugan är Uggla i P4 som en klasskamrat tipsa om. Ett program räcker precis lagom från min dörr till universitets dito, eller för en omgång på gymmet.   

♥ På minuten, P1, Underhållning.

Uggla i P4, Talkshow. 
  
 P3 DokumentärSamhälle.

♥ Mammas nya kille, P3, Humor. 
  
♥ Verkligheten, P3, Samhälle.

tisdag

Culture Club gör film

Kortfilmen 50 där halva Culture Club står för regi och en roll! Filmen är inspirerad av dikten "The Quiet World" av Jeffrey McDaniel.

måndag

Berghagen är Så mycket bättre! (än vanligt)

Culture Club har tidigare berättat om hur mycket vi gillar tv-programmet Så mycket bättre. Nu när alla avsnitt sänts har en samlingsskiva släppts med några av de bästa tolkningarna. Studioversionerna skiljer sig såklart en del från liveuppträdandet och Sandelins ADHD lyser som tur är inte igenom på samma sätt på skivan. Kanske allra bäst är Lasse Berghagen, som tolkar Septembers Because I Love You. Jag har redan lyssnat sönder den och Fanny har tröttnat på att jag sjunger på den. Tänk er en åldrad B-Elvis som gör Can't Help Falling In Love. Riktigt bra är det! Har du spotify kan du lyssna på hela skivan här.

Elias Aupeix Persson

lördag

Svinalängorna - Årets bästa film?

Tre kvinnor i fokus: Tehilla Blad, Pernilla August och Noomi Rapace

Hyllad roman som blev film. Belönades med publikpriset i Venedig. Ex-makarna Ola och Noomi Rapace som äkta makar. Pernilla Augusts långfilmsregidebut. Anledningarna har varit många till att Svinalängorna är årets svenska filmsnackis!

Det är luciamorgon. Den idylliska familjefrukosten i sängen störs av ett telefonsamtal. Ett samtal som för mamma Leena (Noomi Rapace) tillbaka till en barndom hon försökt förtränga. Hennes mamma är döende. Motvilligt tar hon med sig familjen ner till barndomens Ystad för att träffa sin mamma för sista gången, och barnen sin mormor för första gången. Väl där tar minnena över; om en trasig uppväxt i 70-talets miljonprogram, Svinalängorna.

Sverige under 70-talet, familjer som trasas sönder av alkoholism och våld och barnet som den udda och ensamma fåglen. Har vi inte sett det förut? Tillsammans, Låt den rätta komma in, En komikers uppväxt och årets Himlen är oskyldigt blå är bara några exempel på skildringar av denna era, men sällan har det varit så bra som i Svinalängorna.

Filmen gör inte misstaget att bli för nostalgisk, utan framställer 70-talet på ett trovärdigt sätt. Det är inte för hippt och färggrant, men heller inte för skitigt och grått. Den lilla lägenheten i Svinalängorna är filmens huvudsakliga skådeplats, såväl i nutid som i tillbakablickarna, och känns nästan som ett fängelse för barnet Leena och hennes yngre bror Zackari. Det mörka, gryniga och närgångna fotot bidrar till den klaustrofobiska känslan. De många barnrollerna i filmen görs uteslutande bra, med Tehilla Blad (Leena) som den klarast lysande stjärnan. Ola Rapace är på gränsen till för snygg, men gör ett bra porträtt som den stabila och mjuka familjefadern, och Noomi Rapace spelar åter en känslomässigt distanserad roll på ett övertygande sett. Det här är den bästa svenska filmen sedan De ofrivilliga!

Är det årets bästa film? Kanske.
Blir det några guldbaggar? Definitivt!


torsdag

Biutiful med Javier Bardem

Passade på att slinka in på Alejandro González Iñárritus (Babel, Älskade hundar) nya film Biutiful på jobbet härom dagen. Javier Bardem spelar en man som lever och arbetar på Barcelonas bakgator, och försöker hitta ett sätt att hantera beskedet om att han är döende. Skitigt, tungt och mörkt. Kanske var jag inte riktigt upplagd för en historia utan ljus och hopp, men det greppade aldrig riktigt tag i mig!

Javier Bardem är däremot alla tiders som vanligt. För rollen har han bl a belönats med priset som årets manliga skådespelare vid filmfestivalen i Venedig. Han är även en het kandidat för att kamma hem priset vid Oscarsgalan nästa år. Bardem innehar redan en statyett från 2007 då han prisades som seriemördare med pottfrisyr i No country for old men.  

Javier Bardem, 41 årig spanjor.
Gift med skådespelerskan Penélope Cruz.
Filmer i urval: Before night falls (2001), Gråta med ett leende (2005), No country for old men (2007), Vicky Cristina Barcelona (2008).              

onsdag

Bröderna Coens nya film är en västern!

Joel och Ethan Coen är två flitiga regibröder med en ny film varje år sedan Oscarsvinsten med No country for old men 2007. Årets Coen är en remake av vilda västern-rullen True Grit från 1964 och är nu härligt nära en premiär. Närmare bestämt den 22 december har filmen premiär i USA. Vi övriga stackars förtappade icke-amerikaner får dock vänta tills den 28 januari.

Tråkigt att stammisen John Turturro (medverkat i fem Coen-filmer) för sjunde filmen i rad saknas i rolllistan. Kanske dags att sluta hoppas! Några Coen-bekantningar som däremot finns med är Jeff Bridges (Big Lebowski) och Josh Brolin (No Country for old men). 

Hur skulle detta inte kunna bli annat än bra?




söndag

Vad hände Liam Neeson?

Jag gillar Liam Neeson. Kanske är det storleken, pondusen och rösten. Han borde kunna välja och vraka för att hitta de där filmerna som skulle göra honom odödlig. Och så väljer han att göra nonsensaction på löpande band! Visst, man kan inte alltid ligga på topp eller hitta klockrena roller som Oskar Schindler i mästerliga Schindler's List (1993), men att välja filmer som A-team, Clash of the Titans och Taken?

Kanske är det ett sätt att skingra tankarna sedan hans skådespelande fru Natasha Richardson omkom i en skidolycka 2009 eller början på ett flitigt pensionssparande. Hur som helst hoppas jag innerligt att han kommer på bättre tankar och åter börjar göra roller som vittnar om den potential som man vet att han bär på!


Culture Club rekommenderar

- Schindler's List (1993)
Filmen som alla filmer om förintelsen mäter sig med.
- Rob Roy (1995)
Neeson som upprorisk 1600-talsskotte i en blandning av Braveheart och Robin Hood.
- Breakfast on Pluto (2005)
Filmen om transexuella Kitty vars pappa spelas av prästen Neeson - min favorit bland hans roller.



Liam John Neeson
Född: 1952 (58 år) på Nordirland
Trivia: Boxades som ung och jobbade som truckförare på Guinness lager.
Andra filmer i urval: The Mission (1986)Fruar och äkta män (1992), Nell (1994), Michael Collins (1996), Love Actually (2003), Kinsey (2004), 



Elias Aupeix Persson

onsdag

Svensk ångest i Till det som är vackert

Tog med mig syrran och såg den svenska filmen Till Det Som Är Vackert. Filmen har vunnit pris för bästa utländska film på den asiatiska motsvarigheten till Oscarsgalan. Trodde filmen skulle handla om en kärlekshistoria mellan en ung tjej och en bra mycket äldre dirigent (spelade av Samuel Fröler). Visst handlar det om deras förhållande, men det är ingen film om kärlek, snarare om ensamhet, utnyttjande och psykisk sjukdom.

Precis som i många andra svenska independentfilmer de senaste åren (Flickan, De ofrivilliga osv) är Till det som är vackert filmad i dogmastil med mycket snor, smuts och osmikrande nakenhet. Vill man se högklassig nordisk ångest på bio, gå och se dansk-svenska Hämnden. Vill man se munsår och Samuel Frölers pung i storbildsformat, gå och se Till det som är vackert... 

         

Till det som är vackert, Premiär: 22 oktober - 2010 
Regi: Lisa Langseth. Medverkande: Samuel Fröler, Alicia Vikander m fl

tisdag

London Calling

På torsdag drar Culture Club till London för att hänga med vänner. Efter flertalet besök har de "vanliga" turistattraktionerna som Big Ben, Portobello Market, Soho, Madam Tousse och Tate redan betats av. Dags att bara hänga. Eller?

Nummer ett på dagordningen!
På dagordningen 

- Markander
 Borough Market för mat och Brick Lane Market för second hand.  

- Käka indiskt i Brick Lane. Gärna varje dag!

- Second hand-shopping: Rokit är en favorit! 

- Snusikigt dyrt Afternoon tea bara för att!


Några vi glömt? Please tell us!

söndag

Culture Club gillar: Så mycket bättre..
















.. fyrans motsvarighet till Stjärnorna på Slottet! Svenska musiker turas om att hylla varandra med covers av deras kändaste låtar, många gånger bättre än orginalet! I toppen ligger Petter med sina ambitiösa nytolkningar och hans och Lill Babs oväntade mor- och sonrelation. Och för oss som suktar efter nya avsnitt av Mauro och Pluras kök (Kanal 8) är detta en quick-fix! Sorgligt sist ligger Sandelin med sina platta poptolkningar, allt för tighta t-shirts och ivriga (läs: patetiska) sökande efter bekräftelse. September har redan annonserat ut att hon kommer släppa sin tolkning av Petters Mikrofonkåt som singel. Skulle inte förvåna om det blir fler innan säsongen är slut!



Så mycket bättre!, TV 4 - Lördagar kl. 20.00.       

fredag

Carolina Wallin Pérez tolkar Kent























Apropå Kent. Carolina Wallin Pérez platta Pärlor och Svin är full med nedtonade och akustiska covers på några av bandets bästa låtar. Bra skit!


torsdag

Så bra är filmen om Facebook: The Social Network

Historian om hur Mark Zuckerberg skapade fenomenet Facebook blev först bok, och nu har David Fincher (som just nu regisserar den amerikanska versionen av Millenium-triologin) gjort film av den. I filmen framställs Zuckerberg som en nördig, sexistisk och socialt inkompetent programerarstudent på Harvard som snor Facebook-ideén från några rika och snygga enäggstvillingar och kör över sin enda vän och kompanjon så fort den hippa Napstergrundaren (spelad av Justin Timberlake) kommer in i bilden.

Zuckerberg var inte delaktig i den litterära förlagan, och har inte heller varit involverad i filmprojektet. Dock har den svikna vännen tillika en av de andra Facebook-grundarna Eduardo Saverin fungerat som en konsult i bok- och filmprojektet. Något som märks tydligt då han framställs som den egentligen enda "goda" karaktären i filmen.

Skådespelaren Jesse Eisenberg spelar Zuckerberg och är mycket bra i ännu en dysfunktionell roll efter underbara The Squid and the whale (2005). Han ligger dock farligt nära att endast bli en kopia av nörd-experten Michael Cera (Juno, 2007, Scott Pilgrim vs the world, 2010). Storyn är tyvärr ganska oengagerande och spretig; egentligen alla karaktärer förutom Eduardo Saverin, särskilt Zuckerman, är FÖR svininga och stereotypa för att kännas verkliga. Lite allmänbildad blir man nog.. kanske.. i alla fall sugen på att googla hela historian för att se vad som egentligen är sant!

____________________________________________
The Social Network
Drama, 2010. Regi: David Fincher. Medverkande: Jesse Eisenberg, Rooney Mara, Andrew Garfield, Justin Timberlake mfl.

Andra, bättre, filmer av David Fincher:
Seven, 1995, Fight Club, 1999, Benjamin Buttons otroliga liv, 2008.

måndag

Culture Club goes nostalgic: Kent

Kom på att jag inte ens lyssnat på Kents två senaste plattor. Det fanns en tid då det var det enda som spelades på cd-spelaren hemma i tonårsrummet. Peaken och början på slutet var Vapen & Ammunition-plattan och deras "vita" avskedsspelning på Stadion 2003. Sedan dess har de hunnit återförenas och göra ytterligare fyra plattor, varav Tillbaka till samtiden ledde till ett återfall i lyssnandet. Nu för tiden känns de dock allt för syntika och svårmodiga, väljer att minnas istället..

Culture Clubs Kent-favoriter:        

Gravitation (Verkligen, 1996) 
Om du var här (Isola, 1997)
Musik Non Stop (Hagnesta Hill, 1999)
Kungen är död (Hagnesta Hill, 1999)
Spökstad (B-sidor 95-00, 2000)
Utan dina andetag (B-sidor 95-00, 2000)
Chans (B-sidor 95- 00, 2000)
Pärlor (Vapen & Ammunition, 2002)
Sverige (Vapen & Ammunition, 2002)
Elefanter (Tillbaka till samtiden, 2007) 

(Krävs Spotify för att kunna lyssna)


Fanny Söderström



onsdag

Culture Club ♥ LOST


















SPOILERALERT!

För några veckor sedan släpptes den allra sista säsongen av LOST på DVD. Det innebär att det snart är dags att se igenom seriens sex säsonger i ett svep, och försöka förstå vad som egentligen hände!

Det har funnits många TV-serieförälskelser genom åren, men LOST var faktist den första serie som jag följt slaviskt från början till slut. Och nu är den ju just det: SLUT och det känns pinsamt tomt och sorgligt! Det var ingen kärlek vid första ögonkastet, utan det var efter mycket övertalning som jag gick med på att titta igenom några avsnitt på en lånad DVD-box. Efter ett par avsnitt var jag skräckslaget förtjust och på bara några veckor hade vi sett igenom de tre första säsongerna. Jag var fast!

Det började som en tv-serie om fjorton människor som överlever en flygkrasch och blir strandsatta på en öde ö. Sedan dess har det följt sex år av födslar, begravningar, romanser, rökmonster och tidsresor. Inför sista säsongen fanns det alldeles för många lösa trådar för att jag skulle våga tro på att serien skulle kunna få ett logiskt slut. De sista säsongerna blev allt mörkare och mer invecklade, och under den sista säsongen las alldeles för mycket fokus på öns bakgrund och historia. Det allra sista avsnittet skötte de helt okej, men en förklaring till öns magiska krafter fick man aldrig och jag kommer aldrig förlåta manusförfattarna att Kate och Sawyer inte fick varandra i slutet!

LOST (2004- 2010)
Mystik/Sci-Fic/Drama, 6 säsonger: 121 avsnitt á 45 minuter
Favoritkaraktärer: Sol- och våraren/antihjälten Sawyer och öns glosögda badguy Ben.
Favoritavsnitt: Större delen av säsong 1-3 då LOST kunde vara supercreepy och myspysigt på samma gång!

torsdag

Himlen är oskyldigt blå

Bill Skarsgård är en flitig myra. Samtidigt som hans genomslagsfilm I rymden finns inga känslor fortfarande går på biograferna är han nu aktuell med huvudrollen i Hannes Holms film Himlen är oskyldigt blå. Filmen är baserad på den verkliga händelsen om Sveriges då största knarkliga som huserade på sommarön Sandhamn i Stockholms skärgård under 70-talet. Martin (Bill Skarsgård) har det trassligt hemma med en alkoholiserad pappa (Björn Kjellman), och ser det som sin stora chans att komma bort när han får ett sommarjobb på öns värdshus. I den eccentriske restaurangägaren, spelad av Peter Dalle, får Martin en vän och en fadersgestalt, men dras också in i en inte helt rumsren affärsverksamhet.

Många återseenden blir det: När såg man Peter Dalle senast (Yrrol?)? Eller vad sägs om Gurra G från Just D som dragspelsspelande pundare! Filmen kämpar med faktumet att den är för att dyster för att feel good-känslan ska infinna sig och för feel good för att skapa den väletablerade svenska ångesten. Filmen har varken hjältar eller bovar, vilket gör det svårt att veta vem man ska heja på! Sommarsugen blir man iallafall, Bill Skarsgård går från klarhet till klarhet och Peter Dalle riskerar att bli en Guldbagge-nominering rikare.           

Himlen är oskyldigt blå
Drama, Sverige, 2010
Regi: Hannes Holm
Medverkande: Bill Skarsgård, Peter Dalle, Björn Kjellman, Amanda Ooms Leif Andrée mfl

Andra bra filmer med en låt i titeln:
Mamma Mia! (2008), Detroit Rock City (1999), Stand by me (1986), Across the universe (2007), Happy together (1997).

onsdag

Culture Club listar: Road movies

I en typisk road movie får vi följa med någon eller några på en fysisk såväl som en inre resa. Vi får se hur karaktärerna förändras och utvecklas under resans gång. Genren har sina rötter i det klassiska litterära verket Odysséen och filmer som t ex O brother where art thou? är hommage till detta verk. Filmgenren slog igenom på allvar i 60-talets USA, där bilen kommit att bli en viktig del av den amerikanska kulturen och en symbol för individens frihet. Sedan dess tycks det som att strömmen av nyproducerade road movies aldrig sinar, och filmernas kvalitet skiftar lika mycket som färdens utformning. De kanske mest klassiska filmerna i genren har kommit att bli Easy Rider (1969), Bonnie and Clyde (1967) och Thelma & Louise (1991).


Culture Clubs favoritfärder:

- Into the wild (2007)
Ung mans sökande efter mening för honom ända till Alaskas ödemarker.

- Thelma & Louise (1991)
Den ultimata road movien: snygga bilar, vackra scenerier och kvinnlig frigörelse!

- O brother where art thou? (2000)
Tre fångar på rymmen genom 30-talets amerikanska södern till tonerna av fantastisk bluegrassmusik.


Andra minnesvärda roadmovies:
The Road (2009), A perfect world (1993), Transamerica (2005), Dagbok från en motorcykel (2004), Little Miss Sunshine (2006), Arga män utan ben (2004), På drift mot Idaho (1991), Sideways (2004).


Fanny Söderström

fredag

Hämnden

Danskan Susanne Bier har gjort det igen! Culture Club gillade både Älskar dig för evigt (2002) och Efter bröllopet (2006). Och efter den mindre lyckade amerikavistelsen med Things we lost in fire 2007 gör hon nu åter dansk film om trasiga människor från överklassen. Hämnden är ett drama om två familjer vars pojkar börjar i samma klass. Den ena pojken, Christian, kommer flyttande från London tillsammans med sin far efter moderns död, medan den andre pojken, Elias, dagligen blir mobbad bland annat på grund av sin svenska far (spelad av Mikael Persbrandt). När Christian står upp för Elias är det början på en destruktiv vänskap. Parallelllt med pojkarnas historia får vi följa Persbrandts karaktär, som försöker kombinera livet som närvarande och ömsint fader med sitt arbete som läkare i ett sargat afrikanskt land.

Precis som titeln antyder krestar filmen kring olika former av hämnd, men också om förlåtelse. Bier lyckas som vanligt locka ut det bästa ur sina skådespelare (inte visste vi att Persbrandt kunde övertyga så som mjukis). Men framförallt övertygar de två pojkarna, något som annars lätt hade skälpt hela filmen. De delar av filmen som utspelar sig i ett afrikanskt land blir ibland något stereotyp i sin framställning av afrikaner som antingen hjälplösa offer eller som brutala förövare. Dock bidrar den historian i slutänden till ett bredare perspektiv av vad som händer hemma i Danmark. En eloge till filmfotografen Per Arnesens snygga närgångna porträtt och naturvyer.             

Är ni sugna på två timmar av ångest och gråt? Boka in en date med Danmark och Susanne Bier!
____________________________________________________________________________

Hämnden
2010, Drama, Danmark, Regi: Susanne Bier, Medverkande: Michael Persbrandt, Ulrich Thomsen, Markus Rygaard, William Johnk Nielsen mfl.

Andra danska filmer vi gillar: 
Älskar dig för evigt (2002), Efter bröllopet (2006), Dag och Natt (2004), Festen (1998), Pusher (1996), En kort en lång (2001). 

måndag

På minuten









I helgen började P1 äntligen sända nya avsnitt av På Minuten. Hurra, hurra!

I detta underhållningsprogram ska deltagarna prata på ett givet ämne under en minut utan att staka sig, upprepa sig, lämna eller skäla någon annans ämne. Det första programmet sändes 1969 med panelmedlemmar som t ex Margaretha Krook och Hasse Alfredsson. Idag består panelen av de fasta medlemmarna Kajsa Ingmarsson, Hans Rosenfeldt och favoriten Pia Johansson. David Batra, Fredrik Lindström, Dan Ekborg eller Peter Settman brukar alternera som den fjärde medlemmen. 

På minuten, Sveriges Radio P1 - lördagar kl. 15.03. 

tisdag

The American

Efter den starka upplevelsen med snygga Control (2007) var förhoppningarna på Anton Corbijns The American skyhöga. Filmen börjar i Dalarna (inspelad i Östersund) men efter lite pang-pang flyr vår spion, spelad av George Clooney, till det soliga Italien. Väl där blir han kompis med en präst och förälskar sig i en prostituerad från det lokala bordellen. Under hela vistelsen sover han med en laddad pistol vid sängen (paranoid kille). Då och då blir han påmind om forna synder och måste panga lite till.

När man sammanfattar en film riskerar man att platta till karaktärer och handling, men i det här fallet är det helt befogat - filmen är platt som en vedugnsbakad pizza. När man ser sluttexterna rulla och endast orkar frammana en axelryckning som kommentar så kan filmen inte få annat än underkänt. Se filmen om ni tycker att vapen är spännande, att George Clooney fortfarande är hetast på planeten och om lössläppta italienskor gör din dag. Ni som faktiskt vill se en bra thriller ska istället se Den amerikanske vännen (1977).

The American (2010)
Thriller, USA
Regi: Anton Corbijn.
Medverkande: George Clooney, Violante Placido mfl.


Elias Aupeix Persson

fredag

Filmfestival i Norrköping













Idag öppnades filmfestivalen Flimmer i Norrköping med The Doors-dokumentären When You´re Strange. Den var riktigt bra! Festivalen pågår i tio dagar och på vill se-listan finns Bear Nation, Cairo Time, A boy called dad och Year of Carnivore. Efteråt promenerade vi bland alla gamla industribyggnader och kom fram till att Norrköping är en fin stad. Sedan kom systrarna Aupeix och vi åt mezes tills magen stod åt alla håll.      

måndag

Culture Club gillar: Viggo Mortensen

52-årige Viggo Mortensen är inte bara en framgångsrik skådespelare utan även en erkänd konstnär och poet. Dessutom har han spelat in flera jazz-skivor, talar fyra språk flytande och är klädsamt blyg och mediaskygg. Vad finns det inte att gilla med denna danskättade renässansman? Mortensen blev världskändis för sin roll som Aragon i Sagan om ringen-triologin, och år 2008 belönades han med en Oscarsnominering för sin roll som rysk torped i David Cronenbergs Eastern Promises.

Culture Club rekommenderar:

- A walk on the moon (1999)
Hippie-mjukis och förste älskare i fint porträtt av 60-talets USA.

Vägen (2009)
Fadern som kämpar för sin och sonens överlevnad i en värld på randen till undergång.

- Indian Runner (1991)
Revolutionär och strulig lillebror till landsortspolis i Sean Penns regidebut. 


Andra filmer i urval: Carlitos Way (1993), Porträtt av en dam (1996), Psycho (1998), A history of violence (2005), Appolosa (2008).

torsdag

"Vad kostar en man?"

Hanne Kjöller skrev en tankeväckande och bra ledare i gårdagens DN med titeln "Vad kostar en man?" med anledning av att Sverigedemokraterna anser att invandrare kostar Sverige för mycket. Jag tycker den var ett klockrent svar på Sverigedemokraternas befängda åsikter. Läs den här!

Fanny Söderström

onsdag

Stort och smått.

Tycker det är tråkigt och svårt med nationalekonomi. Kanske är det tråkigt för att det är svårt, eller svårt för att det är tråkigt. 

Tycker det är deppigt och påfrestande att vara sjuk tredje veckan i rad. Kanske är nationalekonomin tråkig och svår för att jag tycker det är deppigt och påfrestande att vara sjuk.

Tycker att gårdagens Louis Theroux-dokumentär: Law and Order in Johannesburg var bland det hemskaste jag sett.  

Tycker det är fruktansvärt att nästan 400 000 svenskar anser att Sverigedemokraterna representerar deras åsikter och ska föra deras talan i riksdagen.


Åtminstone skiner solen idag, och Molly la just sina mjuka tassar på min hand.      


F.

          

söndag

Culture Clubs höstlektyr

Culture Club har börjat fundera över vilka böcker som ska läsas i höst. På listan finns redan böcker som Ebba Witt Brattströms feministbiografi Å alla kära systrar, John Ajvide Lindqvists senaste skräckroman Lilla stjärna, Ray Bradburys klassika dystopi Farenheit 451 och Dennies Lehanes Boston-epos Ett land i gryningen.

Två böcker som vi hört mycket om på senare tid är Ayn Rands Atlas Shrugged (1957) och The Fountainhead (1943). Böckerna finns med på otaliga amerikanska topplistor, bl a ligger de etta respektive tvåa på Modern Librarys omröstning om världens 100 bästa böcker och  den 1200 sidor långa Atlas Shrugged har utsetts till den bok som efter Bibeln påverkat amerikanerna mest. Böckerna kretsar kring Rands filosofi objektivismen vilken vi har dålig koll på.

Någon som läst Ayn Rand eller har några andra litteraturtips för hösten?     

torsdag

I rymden finns inga känslor

Nyss hemkomna från höstens första biobesök. Kollade in snackisen och det svenska Oscarsbidraget I rymden finns inga känslor med senaste bidraget från Skarsgårdsfarmen: Bill. Han spelar Simon som har Asbergers, och bor med sin bror Sam, den enda som riktigt förstår honom. Det är en feel good -film med udda karaktärer och ett eget visuellt uttryck som fungerar riktigt bra. En svensk tappning av på den populära amerikanska genren "dysfunktionella familjer i poppig indie-miljö" á la Little Miss Sunshine, Juno etc. 

Kändes upplyftande fräscht och annorlunda i den ofta töntiga och likriktade genren svensk komedi.

I rymden finns inga känslor, Komedi, 2010 
Regi: Andreas Öhman. Medverkande: Bill Skarsgård, Martin Wallström, Cecilia Forss   
Trivia: Den engelska titeln är Simple Simon, och filmen var först en novellfilm som visades på SVT.

Andra bra svenska komedier: Tillsammans (2000), Du levande (2007), Torsk på Tallin (1999), Morrhår och ärtor (1986).

måndag

Louis Theroux på Kanal 9!

Jag är nyfrälst! Kanal 9 visar en BBC-producerad dokumentärserie där Louis Theroux åker runt i USA och följer arbetet och livet på t ex polisstationer, fängelser, kliniker för sexualförbrytare och i extremistiska grupper/gäng. Har hittills sett två av de fjorton avsnitten: Bakom lås och bom på San Quentin och USA:s mest hatade familj. De är skrämmande bra! Tisdagar kl. 22.00. You snooze, you lose!   

Fanny Söderström  

onsdag

Tinker, Tailor, Soldier, Spy

.. är tydligen namnet på Tomas Alfredssons första engelskspråkiga film. Efter succen med John Ajvide Lindqvists vampyrhistoria Låt den rätte komma in, har nu Alfredsson fått uppdraget att regissera denna thriller som baseras på en John le Carré-roman om avdankade kalla kriget-spioner.















Det är ingen dålig ensamble han har till hands: enligt IMDB kommer mina brittiska favoriter Ralph Fiennes (Schindlers list, Den engelska patienten) och Colin Firth (A single man, Stolthet och fördom) ha varsin roll precis som Gary Oldman (Sirius Blacke i Harry Potter) och den på sistone välanlitande tyska skådisen Michael Fassbender (Inglourious Basterds, Hunger). Inspelningarna startar i oktober och filmen beräknas ha premiär 2012.

Fanny Söderström

måndag

Tips: Man on wire

Imorgon, tisdag klockan 22.00 visar SVT en riktig Culture Club-favorit: dokumentären Man on wire (2008). Den handlar om en ung mans promenad på lina mellan världens högsta byggnader, tvillingtornen i New York, år 1974.

Se den!

!

söndag

Grisen är död - länge leve grisen!

Blev glatt överraskade härom dagen då vi tömde våran tvånosade spargris som vi köpte i Edingburgh för nio månder sen. Den var hela 725 kronor tjock! Nu är frågan vad vi ska göra för pengarna. 
  
725 kronor räcker till..

... nästan tio måltider på favorit-vietnamsen Saigon Takeaway i Linköping.

... två tur och retur-biljetter Linköping-Stockholm och en fika på Saturnus bestående av två kaffe latte och sveriges största och godaste kanelbulle. 

... två 60 minutersmassager på Campushallen i Linköping.

... 181 stycken stora popcorn till personalpris på SF bio. 

... en enkelresa för två till Berlin samt inträde till Guggenheim Museet.

... ett årskort på Dramaten och tre glas rött på Teaterbaren efteråt.  

... 14,5 gram vit tryffel.    

... två getter till en familj i Zambia.      


Vad skulle ni välja?

torsdag

Culture Club listar: 10 grymma Soundtracks





















Mordet på Jesse James av  ynkryggen Robert Ford - Nick Cave & Warren Ellis
 Into the Wild - Eddie Vedder    
 Brokeback Mountain - Rufus Wainwright m fl
 The Squid and the Whale - Pink Floyd, Loudon Wainwright III m fl
 Blade Runner - Vangelis 
 In the mood for love - Nat King Cole m fl
 Amelie från Montmartre - Yann Tiersen
Diner - Dion and the Bellmonts m fl
 I'm not there - Bob Dylan m fl 
 O brother where art thou? - Soggy Bottom Boys m fl  

(För att kunna lyssna krävs det att du har Spotify)